Tävling- Ett kvitto på träningen

Blogg

 Att tävla är höjdpunkten med hästarna om man frågar Alicia. Hon älskar verkligen vardagen och all träning också, men själva tävlingsmomentet slår det mesta. För att det ska vara roligt att tävla så krävs det såklart att man är där. Med att vara där menar jag att man ska vara så bra förberedd som man bara kan. Det mesta bör fungera i träningen för att det ska vara någon mening med att ge sig ut på tävlingsbanan.

Att tävla är livet

Däremot är det ingen garanti på att det går bra på tävling bara för att det går bra på träning. Både ryttare och ponny/häst kan behöva träna på att tävla. Många hästar upplevs annorlunda borta jämfört med hemma och saker kan dyka upp som man inte tränat på hur väl man än förberett sig. Ibland måste man våga ge sig ut för att få det där kvittot på vad som fungerar bra och vad som behöver utvecklas.

Ett träningspass med Jediella i somras

Vi sätter alltid upp mål med våra hästar och ponnyer. Både kortsiktiga och långsiktiga mål. Att veta vart man ska är viktigt för att arbetet med hästarna ska bli effektivt. Då och då stämmer vi av för att se om vi är på rätt väg eller om vi måste ändra något i träning och upplägg för att kunna nå fram till målet. Ibland känns tävlingsmålen långt borta och ibland är vägen mot målen rakare än vad vi kunnat drömma om.

Cincinnati och Alicia tränar för Victoria Almgren

Svårigheten med ridningen är att häst och ryttare ska vara på topp samtidigt för att kunna prestera bra. Att teamet häst/ryttare fungerar bra är också avgörande för om utvecklingen går framåt eller inte. Oftast kan man träna ihop sig, men ibland kan vägen framåt kännas för lång och snårig och det kan drabba självförtroendet hos både häst och ryttare. Då gäller det att inte bara köra på utan försöka hitta en lösning och kanske ta hjälp.

Från en svacka finns bara en väg- uppåt

Vi har haft ponnyer då målet vi från början satt upp har nåtts mycket tidigare än vi någonsin kunnat tänka oss. En upplevelse då allt har stämt mellan ponny och ryttare och självförtroendet riktigt har lyst ur ögonen på båda.

Vi har också haft ponnyer/ hästar då vi har fått kämpa hårdare och vägen mot målet inte varit helt enkelt. Frågan är vad man lär sig mest på? Det är roligt med framgång, men att ta sig upp från en svacka eller att lösa ett klurigt problem kan ge massor av lärdomar.

Med gott självförtroende hos ryttaren, spänning och förväntan åkte vi till Värnamo på hästtävling i lördags. Alicia kände sig väl förberedd för att tävla de stora hästarna. Träningen har gått väldigt bra en tid och nu kändes det rätt att ut och debutera och få det där kvittot på hur vi ligger till med träningen.

Jediella redo för tävling

Lilla C redo för tävling

Att låta Alicia 11 år tävla Jediella som är stor häst och bara 5 år låter säkert lite galet. Jediella är en vanlig femåring, men hon är väldigt väl framme för sin ålder och börjar redan bli lite smått rutinerad i tävlingssammanhang. Alicia hittade känslan väldigt snabbt när hon började hoppa Jediella på träning. Hon har inte hoppat henne många gånger, men det känns lätt och enkelt och hästen ser så glad ut med lilla Alicia på ryggen. Efter den fina hoppningen i Jönköping med Victoria så var det då dags för Alicia att tävlingsdebutera i Värnamo.

Det här med att hästarna inte alltid är likadana på träning som på tävling fick Alicia uppleva ganska snabbt den här dagen. Alicia hoppar fram lugnt och fint och så äntrar hon tävlingsbanan och startsignalen går. Höjden ligger på 90 cm. Jediella hoppar hinder ett lugnt, men så taggar hon till och är blir väldigt pigg inne på tävlingsbanan några hinder. Alicia är inte riktigt beredd på det, men hon reder ändå ut det och avslutar rundan lugnt och fint utan fel.

Nästa klass hon ska rida är 100 cm. Den här gången är Alicia lite mer förberedd på att Jediella kan bli pigg där inne på banan. Hon jobbar på fint och är väldigt nöjd med sin tävlingsdebut när hon kommer i mål. Även den här rundan blir felfri . Det är såklart roligt, men det viktigaste är att Alicia rider varje galoppsprång där inne på banan, att det är hon som har kommandot och att Jediella lyssnar på henne. Fina lilla Jediella får många klappar och beröm av Alicia efter den här dagen.

Världens bästa 5-åring

Fler debuter är på gång den här dagen. Alicia ska tävla Lilla C eller Cincinnati T som hon egentligen heter. När det gäller Lilla C så vet Alicia att hon kommer tagga till inne på tävlingsbanan. Det är tredje gången hon tävlar henne och hon är en pigg häst med mycket energi. Alicia startar med 100 cm. Hon är felfri och väldigt glad när hon kommer ut från banan. Alicia får jobba en del inne på banan och hon försöker utnyttja väggarna för att naturligt bromsa upp och  lugna ner allt.

Dags för Alicias debut i 110 cm. Höjden är hon inte det minsta bekymrad över. Hennes utmaning är att få in alla galoppsprång, att rida så lugnt som möjligt och att jobba med vägarna mellan hindren. Det är lite nervöst att stå jämte som förälder. När Alicia kommer in på banan finns det inget vi kan göra utan då är det upp till henne att fokusera på uppgiften och ta med sig de goda råden in på banan som hon fått under träning.

En härlig debut i 110 cm. Felfri i mål och vi är jättenöjda med Alicias ridning. Om ni tittar på filmen så hittar ni säkert en massa saker som kan förbättras. Det hittar vi med, men det viktiga är att ha kommit igång med tävlandet av häst och att det känns riktigt riktigt kul.

En massa klappar även till Lilla C och sedan dags att hämta ut rosetter och ta lite bilder i regnet.

Stunden ska förevigas oavsett väder

Vår ena  C-ponny skötte sig också kanon den här dagen. Prillan hoppade 90 cm på storhäst-tävling. Ryttare var Annie Svensson och hon såg till att Prillan skar mållinjen med felfritt resultat.

Prillan håller koll

Dags för hemfärd och väl hemma ompackning av lastbilen. Nya tävlingar väntar redan morgonen därpå. Då styr vi mot Hässleholm och där är det ponnytävlingar. Tanken är att både Casper och Alicia ska tävla. Det är även tävlingsdax den här dagen för vår andra 5-åring som vi äger till hälften. Kanske kommer det mer om detta i ett annat blogginlägg.

Dags för hemfärd

Tack för den här gången!

/ Familjen Jönberg