Tobias summerar VM-äventyret

Blogg

Idag gästar Tobias bloggen och han får äran att summera våran VM- upplevelse genom mig.

Tobias berättar att när vår häst blev uttagen till unghäst- VM så blev han otroligt stolt, men han hade inga förväntningar alls. Han tyckte precis som övriga familjen att det skulle bli en häftig upplevelse och en rolig resa.

Vip-läktaren

Victoria Almgren och Jediella flyger

En rolig resa blev det verkligen. En rolig hästupplevelse som han ska berätta mer om senare, men även en resa då vi umgåtts med många härliga människor. Många många skratt har det blivit på den här resan.

Vi har bott på ett litet mysigt hotell ca 20 min från tävlingsplatsen. Hotellet var alldeles nytt och där fanns endast 10 rum. Hotellrummen var fräscha och fina, men ändå ganska vanliga hotellrum.

Hotellet från framsidan

Inne på hotellet

Hotellet

Det som inte var vanligt var toaletten. Kanske har ni som läser detta varit med om sådana här toaletter förut?

-Jag hade det inte, berättar Tobias. För mig var den här toaletten en helt ny upplevelse.

För det första så var det värme i sitsen. Stolsvärme i bilen har jag upplevt förut, men faktiskt aldrig i en toalettsits. Nu kommer jag till det lite speciella. När man var färdig med sitt besök så tryckte man på en knapp på väggen. Då hände något fantastiskt! (Som vi har skrattat åt detta.) Två underspolningsmunstycken kom fram och skötte det som man annars gör med toalettpapper. Det spolade både länge och väl innan fläktarna sattes igång. Torr och ren lämnade man toaletten ungefär som en bil lämnar biltvätten.

Tillbaka till tävlingen. VM är verkligen något speciellt. På plats fanns många många rutinerade ryttare från hela världen. Jag kan nämna några: Bröderna Philippaerts, Harry Smolders, Bertram Allen och  Rodrigo Pessoa fortsätter Tobias.

Bangång

Många duktiga ryttare, men också många fantastiskt fina hästar. Grymt utmanande banor också som de här hästarna tog sig an på bästa sätt. Jag läste att  Ann-Catrin ”Ankan” Carlsson uttalat sig i tidningen Ridsport.

– Det är det tuffaste unghäst-VM jag har varit på och det verkar vara den allmänna meningen här nere, säger ”Ankan”. Hon berättar också att höjden ökat för alla ålderskategorier.

Det var tufft och vissa klasser hade relativt  få felfria. Av 5-åringarna var det  46 av 243 som gick till söndagens final. För att gå till final som 5-åring behövde man vara felfri både på torsdagen och fredagen. Höjden var 1,25. Av 6- åringarna var det ett visst antal procent som gick till final, ca 40 av 265 startanden. De hoppade 1,35. Av 7-åringarna gick 40 av 201 till finalen. Höjden var 1,40.

Det var  mer och mer publik inne på området ju längre veckan gick. På lördagen var det helt tjockt med folk precis överallt. Stämningen var på topp! Temperaturen gick också upp ju längre veckan gick. När vi åkte var det gassande sol och 28 grader. Helt underbart!

Trångt vid framhoppningen

En av de tre arenorna

Dags att summera tävlingshelgen för vår 5-åring Jediella. Lång resa för henne som inte är så gammal, men det gick fint och hon fann sig väl tillrätta framme på tävlingsplatsen. Sofia och Johanna fanns med på resan som hästskötare och de har verkligen tagit hand om alla hästar på bästa sätt.  Victoria hade bokat permanenta boxar så våra hästar hade det väldigt bra. Lakanen i boxarna var ätbara till hästarnas förtjusning. De stod på halm.

Jediella smaskar på sina lakan

Stallet

Första dagen är det alltid lite pirrigt även om vi har en rutinerad ryttare som Victoria. Hinderna var  högre och bredare än vad vi möter på svenska tävlingar och banorna även mer tekniskt svåra. Ingen warming up utan ut och prestera på en gång. Ingen speciell framridning fanns utan ryttarna satt upp och gick direkt in på framhoppningen. Minst 30 min där inne samtidigt som ryttare hoppar fram. Ryttare red hit och dit och inte sällan red de 4 st i bredd. De flesta tar bra hänsyn till varandra, men visst hände de många gånger att hästar och människor var i vägen när en ryttare red an mot hindret.

Framhoppning

Victoria är koncentrerad innan start

Sista dagen. Så fin hoppning!

Kvick från marken och härlig höjd i sprången

Jediella har sett väldigt avslappnad ut hela tiden på tävlingsplatsen. Hon öppnade med en helt ok runda, fortsatte med en något sämre och avslutade sedan med en riktigt bra runda på lördagen. Totalt hamnar Jediella på 121:a plats av 243 startande. Jag tänker att hon skaffat sig en massa erfarenhet bara av att vara i den här miljön, säger Tobias. Jediellas nästa större tävling är Jönköping Horseshow. Nya utmaningar då som vi ser fram emot.

Tidigare bestod mitt liv till stor del av andra hästkrafter. Hästkrafter som då satt i en motorcykel, berättar Tobias. En del av er vet kanske att jag kört speedway i många år men att jag skulle sadla om och fortfarande hålla på med hästkrafter i en helt ny form kunde nog inte många gissa. Att få vara med på resan med hästarna och att se sina barn utvecklas är helt fantastiskt. Den optimala familjesporten, säger Tobias. Jag är sådan som person att när jag ger mig in i något så ger jag alltid 110 %.

Dags att lämna VM i Zangersheide

Tack för er tid.

Jag kommer säkert tillbaka vid ett senare tillfälle och bloggar!

Följ oss gärna på vårt instagramkonto. Vi heter  jönberghorses /Tobias